Nu har Golosa haft otur igen. Hon har gjort illa sig i ögat, så vi fick ta hit veterinär i dag. Det ser inte så farligt ut, men hon har fått en liten skada på hornhinnan. Så blev hon uppstallad igen och får medicin några dagar, ögon skall man ju alltid vara försiktig med.  Hon verkar tycka att det är ganska mysigt att stå inne och bli ompysslad.

Harapienta fick jobba lite i ridhuset. Jag longerade och red henne. För första gången galopperade hon snällt i båda varven när jag longerade. Ridningen gick så där. Jag provade en ny sadel, som hon inte gillade riktigt. Hon spände sig en del i traven. Nu är hon i alla fall stadigare och fullt styrbar. Vi gör små volter efter långsidorna och serpentiner över medellinjen. Jag provade lite skänkelvikning och det var inga problem. Det hade Sevillano jättesvårt för i början. Vad olika hästar är!

I morgon skall jag åka till Stockholm och hälsa på Katarina och Soltero, och Espera som är där och blir inriden.

I dag höjde jag ribban för Harina. Hon fick komma in från hagen tillsammans med Carrera, men sedan fick hon stå på egna ben. Vi började med att verka hennes hovar, lite mer noga än vanligt, för att hon skall bli så fin som möjligt till september. Hennes tålamod är inte långvarigt så vi tog en paus mitt i.

Jag tog med henne till ridhuset (ensam den här gången). Hon var orolig och gnäggade och ville ut. För att distrahera henne plockade jag fram en pressenning och ett par sockerbitar och bommar. Hon fick bekanta sig med sakerna och springa lös en stund. Jag manade på henne att röra sig och att lyssna på mig.

Efter en stund travade hon över pressenningen och hoppade över två bommar som låg med ca 1m emellan. Då lade jag upp en bom på sockerbitarna. Hon slog i men hon hoppade glatt. Hon hoppade två gånger till. Jätteduktig för att vara första gången. Nu blev det lite longering, och i dag kunde hon i trav. Vi travade också längs långsidan, om än långsamt.

 Övade på att ställa upp i mitten, och nu har hon förstått att hon skall stå parallellt med framfötterna. Bak får vi ta senare.

Nu hade hon också förstått att hon inte kom ut genom att gå och ställa sig vid utgången utan kom till mig i stället.

När vi kom tillbaka till stallet blev hon duschad också, för hon hade blivit svettig. Det har hon aldrig varit med om, och det var ju ganska otäckt   .

Jag tyckte att hon har gjort stora framsteg, även om hon har humör och blir sur på mig när hon inte får som hon vill. Hon blir nog desto lugnare när hon har vant sig.

Tyvärr räcker inte ljuset i ridhuset för min kamera, så det blir dåligt med bilder i rörelse,  men ändå.

I dag fick Åsas arab vara teaserhingst för att se om ett av hennes ston var brunstig. Jag passade på att ta några bilder på honom. Han är 20 år, men det märks inte. Tyvärr var inte damerna imponerade av honom. Jo, ungstona i hagen bredvid var mycket nyfikna. Filippa och Golosa stod som klistrade vid staketet.

Småtjejerna som nyfiket undrade vad som hände.

I dag fick Carrera och Harina lite träning i ridhuset igen. Carrera är fortfarande jätteduktig, men skulle behöva ta i lite mer i traven.

Vi började med att släppa dom lösa, och manade på dom för att få i gång dom. Det var lite segt i början, men så blev det fart. Harina bockade och brallade.

Så lite arbete. Först longeringsträning. Hon blev förvirrad av att jag ber henne gå framåt och sedan, som hon tycker, stoppar henne när jag tar i linan för att hålla henne på volten. Jag fick leda runt henne ett tag, och så kortare bitar i trav. Efter en stund verkade hon förstå vad det gick ut på. Så trav längs långsidan. Då for hon iväg som en raket bockande. Tjohoo!

Jag fick släppa ut hela linans längd och så dra till för att få stopp på henne.

Nytt försök lite försiktigare den här gången. Så fick vi lite (kontrollerad) trav längs långsidan i alla fall, om än långsam.

Så kom vi till uppställning i mitten. Det var lättare. Stå still ville hon gärna och hade just inget emot att jag bad henne flytta fötterna rätt.

Det var också nyttigt att träna på att lyssna och jobba trots att Carrera gjorde andra saker alldeles nära oss. Det ska nog bli bra det här, även om damen har lite temperament. Nu har hon i alla fall förstått att hon skall röra på sig när jag säger till. Förra gången tyckte hon bara att jag bråkade med henne.

I går klippte jag av manen på Invikta. Det blev en ny häst. Nu såg jag att hon också börjar få konvex nosrygg.

En som blev glad när Natalie kom tillbaka från semestern var Jubon. Han brukar inte tycka särskilt mycket om att bli kelad med. Kamel   

Ja det har varit en lugn helg. Jag har själv tagit hand om alla hästarna, och det har varit riktigt mysigt. Det är bara tre stycken uppstallade nu, men i går kväll när det stora regnet kom plockade jag in Iliada och Belleza med två frusna fölungar. Det kom 35 mm under natten.

I dag har det varit många härliga lerbad, och det är dom väl unnat efter den här värmeperioden.

I dag har det kommit två förfrågningar om stallplatser, varav en var här och tittade. Det kommer flera nya hyresgäster till hösten. Vi har haft så fullt dom senaste två åren så jag har fått säga nej till ganska många. Nu har en travtränare flyttat så vi har lite lediga boxar. Det är alltid spännande med nya hästar och hästägare.

Här kommer några bilder från beteshagarna, när jag gick runt och kollade hästarna i dag.

Först  hingstgrabbarna  Campitor, 3 år, fredriksborgare och Larsson 2 år PRE-halvblod.

så en del av min stoflock Harina, Carrera, Malpica och Harapienta

Filippa bland ungstona. Hon är två år och connemara-PRE

Åsas PRE-ston Baturra, med föl Avatar, och Divina

Vi har fått börja flytta runt beteshästarna, för hagarna börjar bli torra och nerbetade. Som tur är, har vi fler hagar som inte är använda. Åsas två ston, varav ett med föl fick i dag flytta till en stor hage, där vi har haft fölstona tidigare år. Harapienta, Malpica, Carrera och Harina skall också få flytta, men det tar sin lilla tid att gå med dom.

Stackars Golosa klättrade bokstavligen på väggarna av frustration i dag, efter att ha stått inne i två dygn. Jag försökte hitta en bra lösning för henne. Gårdagens försök var ju totalt misslyckat.

Jag tog henne till ridhuset för att hon skulle få röra på sig och lugna ner sig lite.

Hon är verkligen trevlig att hantera. Hon gör inte mycket väsen av sig, men lyssnar och gör det man ber henne om. Hon är inte särskilt rädd av sig. Jag tog fram en presenning, ett par hinderstöd och bommar. Hon travade glatt över presenningen och hoppade över ett litet kryss.  När jag satte lite fart på henne hoppade hon med lätthet och fin teknik över den högre delen av krysset, ca 70 cm. Så bekymmerslöst och lätt har ingen av mina PRE-er hoppat någon gång. Hon rör sig över huvud taget med stor lätthet och smidighet.

Så kom lösningen med hage av sig själv. Mona som är här för betäckning fick besök av sin matte i dag, så vi tog in henne och Fortuna i stallet. Då kom jag på att Golosa ju har gått ihop med Fortuna i början av sommaren, och Mona är ju ett äldre snällt sto. Det var ju värt ett försök som sällskap, för dom går i en hage nära stallet.

Golosa var väldigt försiktig efter gårdagens erfarenhet, så hon föltuggade och var berädd att springa för livet. Dom andra spände sig lite och ville lukta på henne, men ingen var elak så det gick jättebra.

Det tog en stund innan hon vågade slappna av, hon höll sig lite i bakgrunden.

I går fick Golosa komma in från betet, då hon hade fått en svullnad nedanför ena örat. Hon fick stå inne över natten, och i morse hade en varböld spruckit upp. Hon har kanske stuckit sig på något. Jag vill nu ha henne under uppsikt tills det ser ut att läkas ordentligt, flugorna är ju hopplösa. Efter att ha stått inne i ett dygn tänkte jag släppa ut henne med Iliada och Belleza till natten i kväll.

Det gick inte så bra. Hon blev jagad och biten stackarn, av mamma och syster!!!

Hon gick tacksamt med in i stallet igen. Där får hon stå bredvid Sevillano, så får vi se vad vi gör i morgon. Jag fick i alla fall se att hon kan röra sig riktigt bra, och nu blir hon lite pysslad och hanterad. Det är ju aldrig fel med en ettåring.

Här står Belleza och spanar efter Golosa, som hon har jagat iväg. Invicta förstod inte alls vad som hände.

Och här kommer en ros till som jag tycker mycket om. Tyvärr har jag glömt vad den heter.