Sevillano har blivit lite bortglömd ett tag. Det har varit så mycket med stona. Han har varit lite tjurig och nonchalant mot mig på grund av det. Om inte jag bryr mig om honom så behöver inte han bry sig om mig, tycker han. Dom sista dagarna har han fått lite extra pyssel och uppmärksamhet i alla fall. I går tränade vi lite med långa tyglar. Först löslongering, som vanligt, så med lina och till slut långa tyglar.

Han var som en ängel. Lyssnade på allt jag bad om och var helt focuserad på det vi gjorde. Öppna, omväxlande mot och från väggen. Skänkelvikning åt båda håll. Även om han var lite stel och inte helt i form så gjorde han det så bra han kunde.

Det var jätteroligt. Vi var båda jättenöjda efteråt.

Jag måste visa några tappra små växter i trädgården. Trots att vi har haft ner till -7 grader så är det några som inte vill ge sig.

Violer och persilja som har spritt sig tillsammans.

Och Mossfloxen som har börjat blomma om nu i oktober.