Ja då var påsken över. Roligt att träffa släkten, som kom på besök.

I dag fick Harapienta jobba igen efter nästan en veckas uppehåll. Det hade gjort henne gott. Allt vi har jobbat med hade trillat på plats. Sist jag red gjorde hon vad jag bad om, men var ändå osäker och stannade då och då.

Vi började med longering, där går hon som en klocka. Hon nästan är lite väl ambitiös. Far iväg som en raket när man säger trav eller galopp. Jag försöker få henne att  ta det lugnare och arbeta igenom kroppen.  Galoppen i det svårare varvet tar emot ännu, men det kommer nog.

Så ridningen. I dag travade vi på fyrkantspåret och hon kändes hur säker som helst. Så jobbade vi på en volt och när det kändes bra provade vi att minska och öka volten. Det gjorde hon jättebra. Vi vände igenom volten och bytte varv och samma sak igen. Det som var svårt var att vända upp på meddelllinjen. Då blev det vingligt. Men det är kanske inte så konstigt.

Det fick räcka för i dag. Sedan blev det klippning av manen, så nu är hon jättefin.

Skulle behöva bada också. Men en vit häst nu när leran går upp till knäna är inte det lättaste, så hon får behålla sin gulaktiga färg tills det blir torrare ute.